Sorg & Lycka

Ska det vara såhär varje jul ?!

Jag är en sån som bara har älskat julen, Alltid fått denna härliga julkänslan och alltid varit glad vid jul, räknat ner dagarna till julafton låångt innan det är dags... MEN ! Sen sedan innan förra julen så har jag inte alls haft den känslan, och det tycker jag är jätte tråkigt för att jag vill verkligen att Liam ska få uppleva den som en alldeles underbar tid, änsålänge så känner han väl inte av så mycket om hur det är och vad alla pratar och känner runt omkring i hans närhet, utan han fick en bra jul förra året precis som det ska vara, detta år, nu är han större, förstår mer och det blir bara jobbigare för mig med julen, Allt handlar om relationen till Liam´s farmor och hennes "Fantastiska dotter" som kom till världen för ca 1 1/2 år sedan, jag har försökt och försökt att få det att fungera men det senaste halvåret så kände jag bara att NU skiter jag i allt för att jag mådde bara jätte dåligt själv av att gå och låtsas, Jag tycker det är jätte jobbigt att träffa dem pga en hel del saker, men framför allt för hur olika behandlade de blir, och hur lite tid det känns som att Liam får av sin farmor (Och övriga) när de få gånger de väl träffas. Det känns mer som vem som helt än som en farmor, Jag kan inte alls förklara allt här utan då skulle det bli en veckas läsning utan avbrott och sen pallar jag inte att berätta allt för alla heller, DOCK, så vill jag inte ha en massa kommentarer om att jag är larvig osv som inte kan träffa Liam´s farmor bara för att hon skaffade barn efter att vi berättat om Liam, jag skriver här för att få skriva av mig och för att kanske få liiite medkänsla av någon ! Tyvärr så verkar det vara väldigt få som är på min sida i det hela..

Jag tycker det är jätte tråkigt att det ska vara sähär för att jag VET att allt hade varit så himla mycket annorlunda om hon hade tänkt att de kanske räckte med 5 ungar och tre olika pappor som hon då hade innan tösen kom, men icke sa nicke, Nu har hon förlorat en jätte fin kontakt med sitt barnbarn, den kontakten som hade varit jätte bra, och all tid hon hade fått för att få träffa Liam. Men vissa gör sina val och då kan det ställa till problem, ibland mycket jobbiga sådana :(

Förra julen så bestämde vi att vi skulle börja fira varannan jul hos mina föräldrar och varannat hos Liam´s farmor pga allt tjaffs osv om var vi skulle vara och jag är den som gärna INTE sitter och åker runt flera gånger på självaste julafton som vi gjorde året innan, Så iallafall, Vi bestämde då att förra julen så var vi hos mina föräldrar och i år skulle vi vara hos Liam´s farmor, Men jag har mått så jäkla piss av allt och jag orkar inte sitta och låtsas att jag mår jätte bra och tycker allt är så bra för jag hade bara ett stort hav utav tårar och ilska inom mig och tillslut så bröt det ut i alla möjliga känslor. Jag måste tänka lite på mig själv också och jag mår bäst av detta även om jag verkligen avskyr att se hur folk ser på saken, och hur mycket tjat och fråger det blir kring jul. Jag skulle aldrig säga att Fredde inte fick ta med sig Liam till sin farmor för det är självklart att han ska få åka med, Bara att JAG själv inte klarar av att vara med och se allt ! Sen så anser inte jag att de behöver bli bästa vänner för att de är lika gamla som det verkar på vissa.

Redan för flera veckor sedan så fick vi en massa frågor om vad vi skulle göra på julafton och var vi ska vara osv, Men, ingen av oss vet hur vi ska göra förutom att jag åker bara INTE dit, Känns verkligen jätte jobbigt för att antingen så kommer Fredde åka dit och jag sitter själv hemma eller lyckas försöka vara lite glad och åker till mor&far iallafall, men kommer då att ha en enorm saknad av Liam och Fredde som jag mest av allt vill fira min jul tillsammans med, Eller så kommer Fredde tillslut att åka med mig till mina föräldrar men då blir ändå det jobbigt för då vet jag att han bara vill åka hem efter en kort stund och att han tycker det är jätte tråkigt att inte få vara hos sin släkt.. HUR SKA MAN GÖRA ?? Åh jag  får panik, Jag vill vara den överlyckliga tjejen nu som ser fram emot julafton och hur lyckliga alla andra runt omkring är, men så kommer det nog tyvärr aldrig att bli om det ska hålla på såhär och det gör så himla ont i mig att jag bara vill springa ut i skogen och gråta tills vi har en ny sjö av alla tårar! Det som är ännu jobbigare är att jag bara få höra att det är mitt eget val och att det är jag som ställt till det pga hur jag tänker , Men vafan, De som säger så anar inte hur jäkla dåligt jag själv mådde över att låtsas

Nä nu får det bli slut på all denna tråkiga text av sorg & ilska , allt bara kom upp i huvudet igen pga att jag fick ett samtal från svärmor ang julen och allt..

Det jag verkligen försöker glädjas åt nu är min underbara älskade son och pyret som betyder allt<3

...Lycka.Lycka.Lycka..