Känns lite tråkigt att väldigt få visar uppskattning av vår andra graviditet, är det bara första som är speciell eller ? Sen vi skickade ut bilden på Liam och magen ( så sätt vi berättade för de flesta) så har ingen sagt ett ljud när man väl träffas, har bara fått stöd, uppskattning, frågor om hur man mår osv av vänner, och det känns jätte skönt att några iallafall verkar tycka det är lite intressant/kul iallafall.. Fast det kanske är såhär vad vet jag.
Vissa tänker väl inte på de kanske.
Just denna graviditet också då jag kännt mig väldigt nere och haft allt det jobbiga med ryggont, illamående,trötthet osv så hade det varit kul om de andra nära i familjerna visat lite mer glädje för en ny släktmedlem :) Då hade man mått bättre och slippa all jobbig depp man går omkring med. Fast nu börjar jag må mycket bättre och det är iallafall väldigt skönt , slippa illamående, och min ryggvärk kommer bara inland nu men mycket mildare än förut:)
Blev iallafall jätte glad då vi fick besök av faster Minette och kusin/gudmor Paulina när de gav oss en jätte fin bukett blommor och frågade lite om graviditeten :-)
Sen så vill jag absolut inte säga det att "alla" skiter i denna graviditet utan det finns några få som brytt sig lite också från både min och sambons släkt ! <3
Fast man kanske hade väntat sig mer glädje av mor och fars föräldrarna.
Nu ska jag iallafall mysa här i soffan med min underbara son, bebis som sparkar för fullt och en bok med bilar :-)
// Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar